Svenska kyrkan ska vara öppen för alla medlemmar, tycker Jan Björklund.
Foto: Mikael M Johansson

– Det garanterar ett lekmannainflytande, som är centralt för att Svenska kyrkan ska vara en folkkyrka också för alla oss som inte varje dag betecknar oss som bekännande kristna men som ändå har någon slags tro i botten.

Mellan tio och fjorton procent har röstat i de senaste kyrkovalen. Hur ska man öka valdeltagandet?

– Folk går och röstar om det finns konflikter så att det känns angeläget att ta ställning. Ofta styrs kyrkan i någon sorts samförstånd, men om man inte uppfattar att det finns någon skillnad i sakfrågor blir det mindre viktigt att rösta.

Alltså, mer konflikter?

– Om man vill öka valdeltagandet så är det ett sätt.

Vilka frågor är de viktigaste för Svenska kyrkan de närmaste åren?

– Att kyrkan förblir en öppen folkkyrka så att alla medlemmar känner att detta är en kyrka för dem, att de är välkomna även om de finns i kyrkan bara vid de stora högtiderna och sorgestunderna — det ska också vara okej, alternativet är att Svenska kyrkan blir mer av en sekt för en liten grupp högkyrkliga — även om de naturligtvis också är starkt välkomna.

– Den andra viktiga frågan är vigselrätten: jag menar att Svenska kyrkan absolut ska ha kvar den. Jag hoppas att koalitionen av ateister och kyrkliga som inte vill att kyrkan ska viga homosexuella och som båda ifrågasätter vigselrätten inte får majoritet. Generationer svenskar i tusen år har kunnat gifta sig i kyrkan och jag tror att många skulle tycka att det vore väldigt konstigt om man inte kunde göra det. Jag vet att man har så i en del andra länder men vår tradition ser annorlunda ut.

En förutsättning för församlingarnas ekonomi är statens kyrkoantikvariska ersättning, i år 460 miljoner kronor. Hur stor bör den vara i framtiden?

– Det finns nog inte en enda utgift i statsbudgeten som inte mottagarsektorn anser ska öka. Samtidigt har vi en stark ekonomisk kris med hot om neddragningar inom väl­färden. Jag törs inte lova att ersättningen kommer att öka.

– Men det är angeläget att vi vårdar vår kanske största kulturskatt kyrkobyggnader­na, med sina konst- och kulturskatter. Det är oerhört viktigt att bevara dem för framtiden.

Kan du säga om ersättningen kommer att ligga på ungefär nuvarande nivå?

– Det är första gången jag får den frågan, och jag måste säga att jag överblickar inte detta och är inte tillräckligt insatt.

Utifrån de frågor som blir viktiga för Svenska kyrkan de närmaste åren, vad kan de förtroendevalda göra för att främja kyrkans framtid?

– En lång rad ställningstaganden styr kyrkans utveckling. Jag växte upp i en liten ort, Skene, som råkar vara den sista bastionen för kvinnoprästmotståndet. Nyligen bjöd man in en kvinnlig präst för att predika, och då plötsligt var kyrkan överfull. En kyrka måste utvecklas med sin tid. Om den ska vara en folkkyrka måste den följa med i de värderingar som finns i vårt samhälle, som jämställdhet och en öppnare syn på äktenskapet — sådana som huvuddelen av svenska folket kan identifiera sig med. Det säkraste sättet att bli en liten kyrka för en religiös elit är att inta värderingar som står i väldig kontrast till folkmajoriteten. Då är lekmannaengagemanget centralt.

Cecilia Jaensson Wallander
08-462 28 11
cecilia.jaenssonwallander@kyrkanstidning.se