Det var inte förrän i 40–årsåldern som Irene Gustafsson blev kyrkligt aktiv. Som sjuksköterska på en urologavdelning med många cancerpatienter sökte hon sig till sammanhang där hon kunde prata om svåra saker.

Hämtade kraft ur tron
Sjukhuskyrkan på Bodens lasarett, numera nedlagt, blev en sådan plats. I kontakt med döende patienter såg hon att människor hämtade kraft ur sin tro. Det blev starka möten som präglade henne.

–Mycket hände; i mitt arbetsliv och mitt privatliv, det var inte bara en sak som gjorde att jag sökte mig till kyrkan. När sjukhusprästen undrade om hon inte kunde tänka sig att bli kyrkvärd studsade hon först på frågan.
–Jag? Jag visste inte ens hur en gudstjänst gick till. Det lär du dig, sa han. Och jag började och jag lärde mig, säger Irene Gustafsson.

Knäpp präst fungerade
Hon ler åt minnena och sjukhusprästen, ”som var lite småtokig”. En gång ringde han upp för att få med henne på en bibelstudiecirkel.

–När jag berättade att jag redan anmält mig och betalt kursavgiften för en engelskkurs sa han: ”Vad är 200 kronor mot ett evigt liv”. Det är lite knäppt att säga så till någon utanför kyrkan, egentligen, men på mig fungerade det.

Bekämpar trångsynthet
25 år senare och åtskilliga förtroendeuppdrag senare, på alla nivåer i Svenska kyrkan, vill hon bekämpa trångsyntheten när den dyker upp i kyrkan.

Många gånger har Irene Gustafsson stått på barrikaderna för att kämpa för ”kvinnoprästfrågan” och hon har naturligt nog inte varit populär i alla läger. Att frågan är hett stoff syns också i lokalpressen och på uppretade inlägg som kommer till hennes blogg.

Opponerar mot kyrkoherden
Inte sällan har hon haft andra åsikter än kyrkoherden i Överluleå församling, där hon är kyrkorådsordförande. Nyligen protesterade hon när han bjöd in Ulf Ekman, grundare av Livets ord, att predika i Överluleå kyrka.

Svenska kyrkans ord om alla människors lika värde tycker Irene Gustafsson rimmar illa med Livets ords negativa syn på homosexuella och motstånd mot kvinnor som präster. 

Kyrkoherden framhåller å sin sida, på sin blogg, att Ekman ofta framställs som kontroversiell i medierna, vilket inte är konstigt. Han menar att en person som uträttar mycket blir inte omtyckt i alla läger.

"Alla ska samarbeta med kvinnor"
Irene Gustafsson har varit med och organiserat demonstrationer när Oasrörelsen, som är emot att kvinnor är präster, använt sig av Svenska kyrkans lokaler. Förra året la Irene Gustafssson, som ledamot i kyrkomötet, en motion om att förtroendevalda samt alla anställda ska vara beredda att samarbeta med prästvigda kvinnor för att få ett uppdrag.

–Jag tycker man skulle gå rakt på sak och fråga alla förtroendevalda; kan du samarbeta fullt ut med kvinnliga präster, säger Irene Gustafsson och lägger båda händerna på bordet. Nu gick inte motionen igenom, det förväntade hon sig heller inte, men hon är nöjd med att ha väckt frågan.

Samhörighet ger mycket
–Jag får ofta höra argumentet att det  finns åsiktsfrihet i Sverige och så är det ju, men jag tycker inte att man som anställd eller förtroendevald ska få ha åsikter som strider mot kyrko­ordningen eller arbetsmiljölagstiftningen.

På frågan vad som driver henne att lägga ned så mycket tid på kyrkopolitiken svarar hon att samhörigheten med andra kristna, som vill något bra för kyrkan, ger henne mycket.

Fröet såddes hemma
Efter alla år som förtroendevald har hon också mycket kunskap att ge tillbaka.
– Jag får mycket positiva reaktioner på mitt engagemang, mest från kvinnor naturligtvis. Samtidigt tar jag inte alla strider, uppmärksamheten kring kvinnoprästmotståndet skadar också kyrkan.

Fröet till att det just blev kvinnoprästfrågan som hon engagerat sig i såddes i hembyn Karungi i Tornedalen där motståndet var starkt mot prästvigda kvinnor hos laestadianer, bland andra.

Värnar människors lika värde
Hennes föräldrahem beskriver hon som öppet och tolerant, mamman och pappan som egentligen inte var religiösa började gå i kyrkan för att stötta den kvinnliga kyrkoherden som hade det tufft.

Människors lika värde återkommer hon till under intervjun, det är något som hon värnar både som socialdemokrat och kristen.
–  Det är lätt att säga att alla är lika värda men hur blir det när jag möter en utstött alkoholiserad människa? Stannar jag och pratar lite eller inte? Vi måste hela tiden kämpa med oss själva.

De politiska partierna bör absolut fortsätta vara en del av kyrkopolitiken, anser hon. Det gör det lättare för väljarna att veta vad nomineringsgrupperna står för. Risken är annars att grupper samlas kring värderingar som väljarna inte får redovisat.

Svårt hinna med
Har hon fått offra något? Det tycker hon egentligen inte, även om hon ibland varit trött och det varit slitigt, i perioder, att kombinera med yrkeslivet.

Om inte Kyrkans Tidning  kommit på besök hade Irene Gustafsson varit på församlingsgården och serverat sopplunch för cirka 45 personer, som hon var med och lagade i går. Då mellan soppslevandet och småpratet är hon i sitt rätt element, förstår vi. Intäkterna går till Svenska kyrkans internationella arbete som hon brinner för.

Yashmin Singh
08-462 28 45                   
yashmin.singh@kyrkanstidning.se