På kyrkokansliet i Uppsala planeras ingen särskild kampanj för att få fler män intresserade av präst­yrket.
Enligt den senaste statistiken finns det knappt 4 000 präster inom Svenska kyrkan. Andelen män i tjänst är 60 procent och andelen kvinnor 40.

Men sedan några år tillbaka dominerar kvinnorna på grundkurserna, vid de högre utbildningarna och vid prästvigningarna. Det var bara i Växjö, Göteborg och Uppsala som andelen män var större än kvinnorna vid vårens prästvigningar. I Karlstads och Härnösands stift vigdes inte en enda man. Totalt i hela landet vigdes 52 kvinnor och 28 män.

Vill ha jämn könsfördelning
Margaretha Niska Erdenborg är handläggare för rekrytering vid kyrkokansliet i Uppsala. Hon säger att kyrkan är medveten om problematiken.

– Vi bedriver ett långsiktigt arbete för att få fler manliga sökande till alla våra utbildningar, säger hon. 

– Vi finns med vid utbildningsmässor och i annan marknadsföring, då lyfter vi fram både män och kvinnor som förebilder. Vi strävar hela tiden efter att få en jämnare könsfördelning på utbildningarna, vi kan inte slå oss till ro med hur fördelningen ser ut nu, säger Margaretha Niska Erdenborg.

Margaretha Niska Erdenborg är noga med att betona att hon ser till helheten, detta handlar inte om att man vill ta emot färre kvinnor i prästyrket. 

Blandad arbetsplats bäst
Fortfarande är det svårt för kvinnor att vara präst på en del håll, därför kan det vara känsligt att prata om könsfördelning i prästutbildningen. 

– Men vi måste prata om helheten. När en arbetsplats är blandad med både män och kvinnor blir arbetsklimatet bäst, säger hon.

Prästyrket är inte unikt om att locka flest kvinnor. Den så kallade feminiseringen är en trend inom flera yrken som har pågått under ett antal år. Lärare, läkare, veterinärer, tandläkare är numera allt oftare kvinnor. 

I fjol kom Högskoleverket med en rapport som undersökte hur utvecklingen ser ut och den visade att flickor och pojkar väljer enligt traditionella könsmönster redan på gymnasiet. Killarna väljer praktiska utbildning­ar och får jobb direkt efter skolan. Ofta får ock­så männen framgångsrika arbeten inom det privata näringslivet, utan utbildning. Tjejerna däremot läser mer teoretiska linjer och är på ett sätt tvingade att fortsätta till en högre utbildning. 

Män utan högre utbildning problem
– Vi på Högskoleverket tycker förstås att det är ett problem att inte både kvinnor och män utbildar sig och tar sitt ansvar som samhällsmedborgare. Vi behöver en hög andel välutbildade medborgare för att klara konkurrensen från andra länder, säger Gunilla Jacobsson, utredare vid Högskoleverket.

– Att kvinnor har gjort inbrytningar inom statusyrken är bra. Men om det är en trend att männen avstår högre utbildningar då har vi ett problem.

Vid årsskiftet tillsatte regeringen två delegationer som ska titta särskilt på dels könsfördelningen inom högskola och universitet, dels på hur könsskillnaderna ser ut i skolan. ”Anti-pluggkulturen bland pojkarna måste motverkas”, sa utbildningsminister Jan Björklund i ett pressmeddelande när skoldelegationens uppdrag presenterades.

I Högskoleverkets rapport resonerade utredarna kring hur samhället ser på killars och tjejers studieval – att det är flickornas motstånd mot tekniska yrken som oftast hamnar i fokus. Killarnas motvilja att söka sig till vård och omsorg lyfts sällan fram. ”Vem eller vad påverkar dagordningen för debatten?” frågade sig utredarna.

Kallelsen till både män och kvinnor
David Kindbom är rekryteringsansvarig vid stiftskansliet i Stockholm. Han är bekymrad över att kyrkan tappar männen. I mars ska stiftet hålla en presidiekonferens för att bland annat diskutera församlingarnas ansvar att se till att både killar och tjejer, män och kvinnor känner sig välkomna. 

– Det här är en viktig fråga som jag är djupt engagerad i. Vi har arbetat medvetet i flera år för att få in fler män. Kallelsen måste gå ut till både män och kvinnor, säger han.

– Men vi vet inte var männen är.

Elisabet Sandberg
08-462 28 07
elisabet.sandberg@kyrkanstidning.se